lilyana

Jag rensade i Damians rum igår. Imorse när han vaknade skulle han leka på rummet och jag var snabb och tog bort det som skulle slängas respektive säljas innan jag hoppade i säng igen. Sedan gick vi ner och åt frukost, jag framför datorn och Damian framför tvn. Chris jobbar.

Gick upp för att klä på mig, slänger ett öga i Damians rum och möts av ett bombnedslag. Flippade totalt och hotade med att sålänge det är jag som städar så är det jag som slänger och nästa gång åker fan allt som ligger o skräpar i soporna. Det kanske det inte gör men ner i förrådet i alla fall. Jävla förbannade leksaker och dret.

Imorgon är det loppis här i Rosendal och förhoppningsvis får vi sålt en del av han gamla leksaker. Jag har mutat honom med intäkten som han ska få köpa nya leksaker för. Ja jag vet, logiken...

Jag städade i alla fall Damians rum igen. Sedan åt vi mat, fläskkotlett och Šopska salata till mig, nudlar och köttbullar till det kräsna barnet (han åt bara nudlarna). Efter maten gick jag ut i trädgården och rensade bland jordgubbarna. Jorden var full av spindlar och myror och gråsuggor. Stora jävla myror var det också. Lyckat.

Ni skulle ha sett när jag grejjade, sittunderlag under knäna och allt. Jag hade lite fröpåsar och fick för mig att plantera dem. Luktärtor och solrosor vid staketet. Dock äger jag inga trädgårdsverktyg så jag skrapade lite i gräset, hällde på en påse krukjord och petade jag ner fröna. Vattnade inte heller kom jag på nu. Tror ni det blir något?

Satte även ner gamla påskliljor bland jordgubbarna och fick svära lite mer över alla kryp. Jag hällde myrr över allt.

Var även nere i källaren och hälsade på spindlarna. Hämtade upp mer dret att sälja. Röjde i Damians rum igen, fick upp hyllor (som Chris inte kunde sätta upp för att man måste va två, pyttsan). Fick dem raka även utan vattenpass. Testade med spelkula och allt =). 

Nu är jag färdig för idag, tror jag. Jag är i alla fall helt svettig och jävlig och inte kan jag duscha heller för Damian har en kompis hemma och jag törs inte lämna dem.

Jag har inga bidbevis på min duktighet, eller dårskap, kalla det vad som. Jag har ny tele och jag vet inte hur man för över bilder än. Håll ut, håll ut.

Klockan fyra imorse vaknade han. Vi skulle hämta paketen och sjunga. Det var ju ljust (note to self: införskaffa mörkläggningsgardin snarast) och då är det ju dagen. Som tur är lyckades han somna om efter många om och men. 

Halv sju var det dags igen. "Nu ska ni gå ner och  hämta mina paket så går jag in på mitt rum och sover räv." Bara att göra som lille herrn befaller! När vi sjungit klart och han öppnat alla presenter gick vi ner. Han fick lera, ett Star Wars-svärd, en Nninjago, en Bayblade och LasseMajas Detektivbyrå-pysselbok.

Han grejjade med det i ca 30 min (mest svärdet då) o sa sen "det här suger, när kommer mina kompisar?". När jag förklarade att det var först klockan tre suckade han och satte sig vid tv-n.

Det är väldigt turbulent hemma just nu. Den lille mannen i huset mår inte bra och då kan det se ut såhär.

Julen hos oss:

Jag var i Sthlm under förra veckan, hade med kameran och allt. Den åkte inte ens upp ur väskan. Latmask.

Väl hemma möttes jag av mer snö, en kräksjuk man och understimulerad pojk. Efter en grundlig desinficering av lägenheten drog Damian och jag ut i snön.
Dock var den frusen och kunde inte bli någon snögubbe. Vi improviserade.

Damian är sjuk så vi ugglar hemma.



Damian slapppar framför tvn och jag framför datorn...eller tillsammans framför en film. 




Fördelen är dock att man kan kramas lite extra. Så länge han bara har feber och är lite mosig så njuter jag =)

När jag var liten brukade min pappa och jag göra skyltar som vi ritade pizzor på. Vi släckte ner i lägenheten och när min mamma kom hem från jobbet hoppade fram med skyltarna, sprang runt henne i en ring och sjöng " vill vill ha pizza, vi vill ha pizza, vi vill ha pizza till middag idag!".

Det är ett väldigt varmt minne då själva skylttillverkningen var avancerad och tog lång tid vilket jag tyckte var jättekul, att få rita och pyssla med min pappa.

För att föra traditionen vidare föreslog jag att jag och Damian skulle göra samma sak. Då jag inte är snickare som min pappa så har vi inte en massa pinnar liggandes men vi kom på en än bättre lösning.

Det var så här. Chris skulle åka och hämta en kompis på Skavsta igår. På måndagen beklagade jag mig att det var så tråkigt och att vi kanske skulle passa på med en road trip när han ändå skulle ut och åka. Vad ligger nära Skavsta?
Jo, Kolmården!

Japp, dit ska vi. Vaknade igår och segade oss igenom morgonen som vanligt. Vid 12 satte vi oss i bilen och började åka. Men du, säger jag, jag har ju inte tittat när de har öppet...

Klockan 17 stängde de och enligt gps-en skulle vi vara framme 14. Tre timmar kändes lite väl kort för att hinna med allt. Vad göra?

Men, vi skulle ju ändå förbi Örebro. Ska vi inte ta Gustavsvik istället? Dock hade vi inga badkläder och handdukar med oss men det är ju bara att springa in på Marieberg och köpa, eller?

Damian fick bestämma och eftersom han är såå intresserad av djur så blev det naturligtvis äventyrsbad. Sagt och gjort. In och köpte badkläder, handdukar och slängde i oss mat. Sedan var vi redo.

Vi hade jättekul alla tre. Damian höll på att drunkna, dränka mig och spränga trumhinnorna på alla inom tio meters avstånd.  Damian är även en jävla fegis. Han vågade knappt åka något alls. Chris tvingade honom in i en fors och då tyckte han att det var jättekul så han åkte en till. Den var så kul att han slängde sig nerför nästa sjäv, hamnade under vattenytan och sedan var det kört. Men men, det var jäkla roligt.

Jag tog inga bilder men här är några från förra gången.

Har varit i Karlstad ett par dagar. Åkte ddit i torsdags för att reda ut litte i gamla lägenheten. Det blev väl inte som tänkt men löste sig till det bästa ändå. 

Sov hos Jimmy och Sofie, hälsade på kompisar och bara...ja...sa hej då till Kronoparken, som jag åker till före Vegas any time. Så det så.

Idag åkte jag, Sofie, Jimmy, Nova och Ronja till Karlskoga där det väntade ponnyridning, museumbesök och lek.

Efter en så bra dag som igår kunde det ju bara gå neråt. Det är såå typiskt i mitt liv den senaste tiden, det kan helt enkelt inte vara bra... Damian har feber och istället för att göra tidning sitter jag och ugglar hemma och tittar på Lego-Batman.

Bloggen vägrar ladda upp nya bilder, så jag återanvänder...

För ett par år sen blev Chris sjuk. För att göra det hela kort så är något knasigt med hans blod och han får blödningar och proppar. Läkarna vet inte vad det beror på och det har varit sjukt jobbigt. 

Sist var det precis när jag skulle börja skolan, i augusti. Jag var skitglad för att ha hittat rätt, Chris var nöjd med nya tag på jobbet och allt var skitbra och så pang. In och ut på sjukhuset och månader med kramp i magen. Efter ett tag återgick dock livet till vardagen och allt rullade på.

Förra veckan avslutade jag min praktik på Nwt.. Jag hade det skitbra och lärde mig mycket. Tillbaka på skolan väntade nya utmanigar och arbeten att se fram emot. Men nu var det dags igen...

En propp i benet men det verkade inte så allvarligt att läkarna ville lägga in honom. Han har gått på kontroller varje dag och stämningen här hemma har inte varit på topp. Imorse fick jag reda på att jag får sommarjobba på Nwt, från juli till oktober. Jag är så sjukt glad men jag kan ändå inte vara det när det här hänger över oss.

Det är så jävla rörigt nu, många stora förändringar står framför oss och även om jag försöker att inte ta ut något i förskott så sliter det och drar i mig. Det är så omtumlande och tar mycket energi.

Efter middagen förut såg jag att Chris fått ett långt blåmärke över magen. Han ringde in till Csk och blir inlagd över natten för observation. Tråkigt men samtidigt väldigt skönt.

Livet suger jävligt fett ibland....


Tack Sofie och Dennis för att varit verkliga klippor till vänner och funnits där för oss dygnet runt. Älskar er!

Idag är det tio år sen jag och Chris blev tillsammans. Tio underbara, lärorika och härliga år. Inte trodde jag, när vi gick där, fjortisar, att vi skulle vara tillsammans fortfarande om tio år.

Idag var jag med Damian på barndans. Det är Dansstudion som håller i det, på universitetet. Förra gången, som var den första för denna terminen, missade vi tyvärr eftersom vi var sjuka. Idag trotsade vi hostan och drog dit ändå. Jag är ju inte med och dansar så för min del spelar det ingen roll =)

Dansen är verkligen jättekul och upskattad. Det tråkiga är att Damian reagerar på att han är ensam kille. För att spä på extra så har alla flickorna hello kitty-dräkter. Damian ville också ha speciella danskläder och fick önska hurdana han ville ha. Sofie var så snäll och köpte, enligt önskemål, svarta tajts och spiderman-tröja. Ja....han ville i alla fall fortsätta med dansen med större entusiasm när han fick dem.

Resten av dagen har vi tagit det lugnt. När det var dags för middag fick Damian bestämma själv: