dåligt samvete över uteblivet dåligt samvete
Damian har det superbra på sitt dagis, han har kompisar, leker och har det hur kul som helst.
Trots detta, har jag i de fall jag fått sluta tidigare skyndat mig till dagis för att hämta tidigare...för att vara snäll. Vad har hänt då?
Jo, jag har fått släpa hem en skitsur unge som hatar mig för att jag kommer och avbryter hans planer (de skulle ju just äta mellanmål/gå till någon annan avdelning/gå ut/whatever) och jag kan minsann gå hem själv och jag är dum.
Lärde jag mig något?
Nej.
NU, först NU (han blir fem i maj) struntar jag i att hämmta tidigt. Jag tar den där timmen och sitter och pillar navelludd i värsta fall, men jag går inte och hämtar före utsatt tid.
Ett nytt problem för mig är dock en annan insikt. Nu när jag jobbat heltid i en vecka, (och gått i skolan heltid inann för den delen oxå men inte lika sent) kommit hem strax efter sex och Damian lägger sig klockan åtta har jag knappt varit hemma alls. Och jag saknar det inte. Jag kan jobba huuuur mycket som helst känns det som. Jag vill, jag vill jag vill verkligen det här. Det går hur bra som helst.
Och så kommer jag på mig själv att jag har en liten son hemma som jag inte träffar och har den där jävla kvalitetstiden med annat än på helgen och att jag inte saknar det, jag tänker knappt på hem/barn/man.
Då får jag dåligt samvete för att jag inte har dåligt samvete för att jag är borta och inte bryr mig.
Tankar på det?
älskadeälskadeälskadeälskadeälskadeälskadeälskadeälskadeälskadeälskade
Halleluja! Tänk att det äntligen finns NÅGON som vågar säga att man tycker det är roligt med jobb/vuxentid etc & att man just nu skjuter barn, man etc åt sidan.
Alla som känner dig vet hur mycket du älskar ditt barn men att göra en karriär av något man älskar är också viktigt!
Keep up the good work, hoppas vi ses ikväll, medsyster ;)
Kram
skjuter åt sidan, det låter lite hårt :S
Jag känner mig inte speciellt åsidosatt och jag kan väl inte påstå att jag haft direkt dåligt samvete över att jag satsat mycket på jobbet, tycker inte jag har åsidosatt fru/barn för det, så borde ju vara likewise för frugan liksom..yrket är ändå en viktig del av vem man är det med.
Idag drog jag tidigare från jobbet och hämtade damian för tidigt, eftersom de hade lekrummet så blev det ju såklart all out RAGE :)
men wtf, det var jag som skrev det där.. men jävla skitbrowsern ändrade chris till lilyana när jag postade :(
/chris
malin: tack! jättekul att ses ikväll, hoppas det blir en längre stund nästa gång! kram
chris: <3 love u ...och...ägd
Du satsar på ditt yrke vännen, och alla vet att du älskar ditt barn! Man måste ju tänka på sig själv ibland också!
Kramar
En mamma som tänker på sig själv är en bra mamma :-)
Om vi gör det vi gillar kommer vi ju vara gladare och får mer tålamod, det tror jag iaf.
Så du har hittat ditt "kall" nu? Kul. Antar att det är lite mer stimulerande än rosenbad :-)
Joanna: Tack!
Jolie: haha ja, men jag ska säga att rosenbad var ett av de bättre ställena, och omväxlande =)
