lilyana

Alltså...den som satte in garderoberna i den här lägenheten måste ju trott att Karlskoga låg i ett jordbävningsområde. Jag kan inte komma på någon annan anledning till att man spikar fast en garderob, som står i ett hörn, med sex stora jävla kilformade spikar på ena sidan, som inte går att dra ut, utan måste GRÄVAS ut. Och tre likadana spikar i baksidan också. Helvetes jävlar så korkat.



Ja, jag skulle alltså städa lite i Damians rum eftersom vi får besök i helgen. Vi har pratat om att ta ut hans garderob till oss, så att han får mer utrymme. Ja varför inte nu? Så jag drog igång, fick ju plocka ihop aaalla leksaker först så att jag över huvud taget kunde komma fram.




Och sen garderoben då. Jag fick kämpa som en tok med de där spikarna... När de äntligen var loss så börjar arbetet med att få ut den stora garderoben ur det lilla rummet. 

Jag puttade ut halva genom dörren, och sen, eftersom jag är drottningen av framförhållning och förberedelse, så fick jag krypa ut genom garderoben och flytta på högen av leksaker och dammsugaren som stod i vårt rum. Sen kunde jag dra ut resten av garderoben. Sedan fick jag lirka upp den, trångt som det var, och höll på att tappa den över mig. Det är jävligt smidigt att balansera en garderob på knät samtidigt som man flyttar på garderobsdörrar. 

Ja, ja.




Nu återstår dock det fula tomma på väggarna där garderoben stått. Lyckligtvis finns våder kvar av fondtapeten och vi har vit färg kvar så det blir nog bra till slut. Tyvärr fattas även en ruta av golvmattan men det syns ju inte när sängen står där.

Damian blev skitnöjd i alla fall. Nu är det bara en garderob kvar att flytta på, sen är det slut på spikhelvetet.